Vem är bostadslös i Finland?

I vårt förra inlägg om bostadslöshet öppnade vi lite bakgrunden till varför vi valt bostadslösa som fokusområde för USM i år. Även om bostadslösheten har minskat mycket i Finland, har vi fortfarande uppskattningsvis 4600 personer som inte har ett hem. Det är 4600 personer för mycket. I sin korthet presenterade vi också Bostad först -modellen, vars centrala budskap är just att bostaden är det allra viktigaste, där allting börjar. Att bostaden inte skall vara förknippad med krav eller erbjudas som en belöning, utan en grundläggande rättighet.

I det här inlägget tänkte jag titta lite närmare på vem det är som är bostadslös, och hurdana olika former av bostadslöshet det finns. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, förkortat ARA, delar in bostadslösa i fem olika kategorier. Kategorierna är:

1.     De som bor utomhus, i trappuppgångar eller tillfälliga härbärgen

2.     De som bor på övernattningshärbärgen eller liknande boendeenheter

3.     De som bor på institutioner

4.     Frigivna fångar som inte har en bostad

5.     De som tillfälligt sover hos vänner eller släktingar

På USM träffar vi klienter inom alla olika kategorier, även om det har blivit väldigt mycket ovanligare med personer som verkligen sover på gatan. Det vanligaste är att man bor hos kompisar eller släktingar, eller att man blir frigiven från fängelset utan att ha en bostad att fara till. Visste du att nästan en tredjedel av frigivna fångar i Finland blir frigivna utan bostad? Statistiken och siffrorna ger oss en fingervisning om situationen i vårt land, men ARA uppskattar också att mörkertalet är stort. Om man är skriven på en adress men egentligen flyttar från soffa till soffa så syns man ju inte i statistiken.

Om man, som vi på USM, jobbar för att klienterna skall kunna uppnå en nykter och hederlig livsstil, är bostaden det första man måste ta tag i. Antingen genom att söka en hyresbostad eller genom att mellanlanda på t.ex. halvvägshemmet, eller någon annan motsvarande boendeenhet. Halvvägshemmets klienter får tid på sig att dels lära sig sådana färdigheter man behöver för att klara av att bo självständigt, dels får boendena också mer tid på sig att t.ex. just hitta ett permanent hem. Men om man tittar på ARA:s klassificering ovan, så räknas fortfarande halvvägshemmets klienter som bostadslösa, i kategori 2 eller 3, beroende på klassificering.

Vi tittade på fjolårets statistik, och kunde konstatera att 75% av halvvägshemmets klienter var bostadslösa när de flyttade in hos oss. Däremot var endast 8% av klienterna bostadslösa även efter att ha bott på halvvägshemmet. De här siffrorna berättar två saker för oss: för det första att bostadslöshet är ett verkligt problem, och för det andra att vi gör något rätt, att våra tjänster behövs. Viktigt att berätta är också att våra klienter var bostadslösa av väldigt olika orsaker. Någon hade blivit arbetslös, någon hade separerat, någons hyresbostad såldes, osv. Det finns många orsaker till bostadslöshet och det är viktigt att vi inte dömer den som är bostadslös – det är inte automatiskt deras ”fel”.

I kommande inlägg ska vi lyfta människorna bakom siffrorna, och orsakerna till just deras bostadslöshet. Ni ska få höra riktiga berättelser om bostadslöshet, om hur det känns, hurdana konsekvenser det har, hur man överlever.

Text: Sandra Högström