Spelberoende, ett tvångsmässigt beteende

Av Finlands befolkning roar sig 80% med penningspel då och då för att få en extra spänning i tillvaron. Drömmen om ett ekonomiskt oberoende eller möjligheten till en extra guldkant på vardagen gör spelandet till en hobby eller ett tidsfördriv. Vetskapen om en eventuell förlust är närvarande och det ekonomiska bakslaget hanterbart. Spelaren har helt enkelt råd med denna lite för dyra sysselsättning och går inte över sina ekonomiska gränser under spelandet.

“Min ekonomi gick till 100% ut på hur mycket jag vann eller förlorade på spel. Vissa dagar levde man som en kung, andra dagar hade man inte råd att köpa en banan. Det var en ohållbar livsstil”Person med spelberoende

Belöningen av spelandet, det vill säga ”nästan vinster” och vinster ger hjärnan en sinnesförändring som upplevs som positiv och stärker upplevelsen av spelet. Väljer spelaren däremot ofta att upprepa sitt spelbeteende kan detta på sikt leda till ett beroende. Hjärnans belöningssystem frigör dopaminer och vi upplever en känsla av belöning och tillfredsställelse. Behovet av att aktivera vårt belöningssystem kan bli den starkaste kraften i vårt liv. Personen börjar spela för att slippa obehag och frustration, stress och ångest, ser spelandet som en lösning både ekonomiskt och känslomässigt och detta leder till ett tvångsmässigt beteende för att klara vardagen.

Spelberoende påminner mycket om drogberoende, trots att man inte tagit någon substans. Det som förenar de olika beroendetillstånden är hjärnans vilja att uppnå en sinnesförändring. Det som gör att spelberoende skiljer sig från andra beroenden är givetvis att det inte syns. En person som dricker för mycket, eller använder droger kommer i något skede att uppträda påverkad, inte kunna dölja sina intag eller upprepat missa avtalade tider. En spelberoende kan spela när som helst, var som helst och nästan hur länge som helst, utan att det syns.

En andra utmanande aspekt med spelberoende är tankefällor. Tankefällor är en benämning på irrationella tankar som uppstår kring spelandet. Felaktiga grundantaganden som spelaren vanligen inte ens är medveten om. Tankefällorna ger vanligen en positiv förstärkning till tron att kunna förutspå resultatet av spelandet. Det enda sättet att minska påverkan av tankarna eller få dem att försvinna är att vara medveten om att det är just en tankefälla. Exempel på tankefällor är att spelandet är ett enkelt sätt att tjäna pengar, att den enda lösningen på problemet är att vinna stort, om vinsten kommer så tänker spelaren betala tillbaka vad hen lånat och att vinstchansen ökar ju längre hen spelar eller ju mera pengar hen satsar på spelet. Tyvärr är det näst intill omöjligt att påverka slumpen.

“Spelberoende är så falskt, vilket annat beroende kan få hela din lön och allt du äger att försvinna på 15 minuter?” Person med spelberoende

Spelaren behöver själv bli medveten om sin problematik och hitta motivation till en förändring. För att hjälpa spelaren till insikt finns några olika typer av screening tester t.ex. NODS och en kortare variant NODS-clip som enkelt hittas via google. Därtill finns DSM-5 och ICD-11 som är två olika diagnossystem för att diagnostisera och klassificera spelberoende.

Som närstående eller vän till en person med spelberoende kan du känna dig maktlös. Som nämnts kan det vara utmanande att ens veta om den man håller kär har spelat eller ej. Det kan finnas frågetecken kring ekonomin, du kanske även har lånat pengar åt personen i fråga. För att inte tala om den psykiska ohälsan som kommer som ett brev på posten i samband med ett spelberoende; en person med spelberoende har 15 gånger högre risk för självmordsförsök än personer med substansberoende.

Det tre viktigaste sakerna att tänka på om du har en närstående med spelberoende är:

  1. Våga fråga, våga prata! Den psykiska ohälsan är ofta ett resultat av skam och skuldbeläggning, kom ihåg att spelberoende är en sjukdom som man kan bli fri från och sjukdomen hålls aktiv så länge den är hemlig.
  2. Låna inte ut pengar! Det sämsta du kan göra för en person med beroendeproblematik är att låna ut pengar. Köp mat eller betala räkningen som behövs betala, men låna aldrig ut pengar. Dessa kommer alltid att gå till att finansiera ett fortsatt beroende.
  3. Sök hjälp! Du är inte ensam, det finns andra som är i exakt samma situation. Du kan också söka hjälp även om personen som är i ett aktivt beroende inte är redo för att söka hjälp.

– Johanna Sundén, USM r.f