Sandra Högströms arbetar med att uppmuntra klienterna till att byta livsstil och hitta en vettig vardag utan missbruk eller kriminalitet. I normala fall handleder Högström klienter på fängelser i södra och västra Finland. Hon reser mycket, under en arbetsmånad tillbringar hon en vecka i tåget.
Syftet med arbetet är att ge fångar stöd och göra övergången till ett liv i det civila så smidig som möjligt. Ett viktigt arbete eftersom det är ett stort ansvar att bli frigiven och gå från en övervakad till en fri vardag. Finns det ingen plan för livet utanför fängelsemurarna är risken stor att gå tillbaka till dåliga vanor.
Stängda fängelser
Arbetet med att stödja personer i fängelset för ett liv efter frigivning började som ett projekt år 2014. Idag är det en etablerad del av USM:s verksamhet. Många fångar tar gärna emot hjälp.
– De upplever att de inte har något att förlora på att hålla kontakten med oss. En del behöver mer hjälp än andra, det beror på hur situationen i det civila ser ut, säger Högström.
Nu är läget dock förändrat. Fängelserna är stängda för besökare och det går inte att träffa klienter på samma sätt som tidigare. För Högströms del har det inneburit förändringar i arbetssättet. När stora delar av samhället digitaliseras gör hon ett jobb där digitala möten inte är en möjlighet.
– Fångar på en sluten anstalt har ingen telefon som man kan ringa till, därifrån kan man endast ringa ut. Och det är inte många som gör det, säger Högström.
För tillfället jobbar Högström på att utveckla ett system där det är möjligt att hålla kontakten med klienter via video, men det är utmanande. På fängelset har klienterna inte heller tillgång till internet.. Sista utvägen är att skriva brev och sända postvägen.
En livboj som delvis sjunker
Kriser i samhället påverkar ofta de som redan har det kämpigt. Rehabiliterande verksamheter sätts på paus, rutiner och spelregler ändras. Många blir frustrerade och risken för återfall ökar när det trygga vacklar. Kontakten till samhället och sysselsättning några dagar i veckan är en livboj för många.
– Jag tänker ofta på klienterna, speciellt de som sitter på slutna anstalter. Vardagen i fängelserna ser ofta likadana ut, därför är de små ljusglimtarna så viktiga. Nu är de borta och internerna har ingen möjlighet att t.ex. träffa anhöriga, säger Högström.
Livet i fängelset är inte heller jämlikt på information. När det är lätt att hålla sig uppdaterad på vad som händer i samhället via snabba medier är fängelset analogt. Där följs informationsflödet i tv, radio och tidningar. Det kan skapa oro och stress innanför fängelsets väggar.
– Det är viktigt att folk vet att vi finns här, trots denna kris, säger Högström.
Drogerna tar slut
Högström tror att coronakrisen kan lämna liknande spår som 90-talets lågkonjunktur då många liv raserades. Också personer som nyligen lärt sig leva ett nyktert liv blir utsatta när rutinerna ändras. Det kan leda till ökad användning av rusmedel exempelvis bland permitterade.
– I första skedet kommer det att påverka missbrukarvården. Många spenderar tid hemma och många har det psykiskt utmanande, säger Högström.
I kristider tenderar alkoholkonsumtionen att öka. Försäljningssiffrorna av alkohol i Finland under mars månad bekräftar detta beteende. Tidigare forskning som gjorts på området visar att riskfaktorerna är stora när tiderna är svåra, speciellt för barn och unga. Det behövs fungerande nätverk. Dessutom finns det stora risker med att personer i behov av hjälp drar sig för att söka hjälp när rutiner inte längre fungerar som förr.
Det är inte enbart alkoholvanorna som tenderar att förändras. I en exceptionell tid med slutna gränser är det stor sannolikhet att drogerna tar slut – eller åtminstone blir tillgången mycket begränsad.. På sikt leder drogläget till pressade priser och kraftig desperation. Jakten på pengar och droger ökar risken för våld och oroligheter. Högström oroar sig för effekterna när missbrukare tar till nya medel och preparat.
– Jag tror att läkare på hälsovårdsstationerna kommer att se effekterna i form av ökad mängd människor som vill ha receptbelagda mediciner utskrivna, förutspår Högström.
Konsekvenserna för anhöriga till personer med missbruksproblematik kommer att bli mera omfattande. Högström är orolig för de unga och de små, som tvingas vara mer än vanligt i ett hem som kanske inte är tryggt. Många drar sig för att söka hjälp trots att behovet av hjälp är större än någonsin.
Arbetet med tillnyktrande missbrukare står inför nya utmaningar. När coronaviruset passerat kommer det att ta länge att bygga upp fungerande helheter. Högström hoppas på att återvända till fängelserna för att återuppta kontakten med klienterna. Jobbet med att förbereda dem för livet utanför fängelsets murar blir viktigare än någonsin i ett samhälle som genomgått en kris.
– Situationen är utmanande för alla. Genom att tala om problemen hoppas vi på att folk ska förstå den enorma utmaning som finns och kommer att finnas i samhället. När tiderna är tuffa är det viktigare än någonsin att vi hjälper varandra och gör saker tillsammans och för våra medmänniskor, säger Högström.
